top of page

Vetenskapen bakom självmedkänsla

Självmedkänsla är ett område inom psykologi som har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren. Forskning visar att självmedkänsla har en betydande positiv inverkan på vår mentala och fysiska hälsa. I detta blogginlägg kommer vi att utforska vad vetenskapen säger om självmedkänsla och hur det kan förbättra ditt välmående.


Vad är självmedkänsla?

Självmedkänsla innebär att vara vänlig och förstående mot sig själv när man möter motgångar, misslyckanden eller känner sig otillräcklig, istället för att vara kritisk och dömande. Det handlar om att erkänna att det är mänskligt att fela och att uppleva svårigheter, och att möta dessa upplevelser med värme och självomsorg.


Forskning om självmedkänsla

Effekter på mental hälsa

Studier har visat att självmedkänsla är starkt kopplat till lägre nivåer av ångest och depression. En metaanalys av 14 studier fann att självmedkänsla var negativt korrelerat med ångest och depression, vilket innebär att personer med hög självmedkänsla tenderar att uppleva mindre av dessa negativa känslor (MacBeth & Gumley, 2012).


Neurologiska förändringar

Självmedkänsla påverkar också hjärnan på ett sätt som kan främja mental hälsa. En studie av Longe et al. (2010) använde fMRI för att undersöka hjärnaktiviteten hos personer som praktiserade självmedkänsla. Resultaten visade ökad aktivitet i hjärnområden som är förknippade med emotionell reglering och minskad aktivitet i områden som är kopplade till självfokus och negativ självbedömning.


Fysiska hälsofördelar

Självmedkänsla har också visat sig ha positiva effekter på fysisk hälsa. En studie publicerad i Health Psychology fann att personer med högre nivåer av självmedkänsla hade lägre nivåer av inflammatoriska biomarkörer, vilket tyder på att självmedkänsla kan minska stress och förbättra immunförsvaret (Breines et al., 2014).


Praktiska tillämpningar av självmedkänsla

Självmedkänslaövningar

Att utveckla självmedkänsla kan göras genom olika övningar. En vanlig metod är självmedkännande meditation, där man medvetet fokuserar på att vara vänlig mot sig själv. Kristin Neff, en ledande forskare inom området, rekommenderar även att man skriver självmedkännande brev till sig själv som en övning för att förbättra självmedkänslan.


Mindfulness och självmedkänsla

Mindfulness, eller medveten närvaro, är nära relaterat till självmedkänsla. Genom att vara medveten om sina känslor och tankar utan att döma dem, kan man lättare praktisera självmedkänsla. Forskning har visat att mindfulness-baserade interventioner, som Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), kan öka självmedkänslan och därmed förbättra både mental och fysisk hälsa (Keng, Smoski, & Robins, 2011).


Referenser

  • MacBeth, A., & Gumley, A. (2012). Exploring compassion: A meta-analysis of the association between self-compassion and psychopathology. Clinical Psychology Review, 32(6), 545-552.

  • Longe, O., Maratos, F. A., Gilbert, P., Evans, G., Volker, F., Rockliff, H., & Rippon, G. (2010). Having a word with yourself: Neural correlates of self-criticism and self-reassurance. NeuroImage, 49(2), 1849-1856.

  • Breines, J. G., Thoma, M. V., Gianferante, D., Hanlin, L., Chen, X., & Rohleder, N. (2014). Self-compassion as a predictor of interleukin-6 response to acute psychosocial stress. Health Psychology, 33(4), 317-325.

  • Keng, S. L., Smoski, M. J., & Robins, C. J. (2011). Effects of mindfulness on psychological health: A review of empirical studies. Clinical Psychology Review, 31(6), 1041-1056.

Comments


bottom of page